Ett konstnärligt perspektiv

Konstnärlig frihet – ett juridiskt perspektiv

TEXT: Förbundsjurist Katarina Renman Claesson

Under de senaste 70 åren har konstnärliga rättigheter debatterats och deklarerats av statliga och internationella organisationer, men få känner till exakt vad dessa är. Hur ska vi egentligen förstå konstnärlig frihet, kulturell välfärd och armlängds avstånd? Konstnärernas Riksorganisations förbundsjurist Katarina Renman Claesson reder ut begreppen. Artikeln publicerades först i Konstnären nr 2

I BÖRJAN AV maj hölls en världskongress i Stockholm där över personer från 85 länder deltog. Konferensen anordnades av International Federation of Arts Councils and Culture Agencies (IFACCA) och det svenska Kulturrådet. I nästan en vecka delades berättelser och diskuterades alla möjliga nutida och framtida aspekter av hur man ska skydda konstnärlig frihet. Kunskapsutbyte, nya tankar och idéer samt nätverkande i alla former flödade.

Konstnärlig frihet

Konstnärlig frihet har genom Unescos definition, som kommit att bli ledande internationellt, kommit att innefatta flera grundläggande rättigheter för konstnärer, men också för den enskilda samhällsmedborgaren. Det är rätten att skapa utan cens

Konst

För betydelsen teknisk konstruktion inom bergsbruket bland annat pumpar och hissar, se konstgång. För annan betydelse, se färdighet.

Konst syftar antingen på en kulturyttring som kräver kunskap och färdighet eller på en sorts estetisk verksamhet. Det kan också i snävare mening vara synonymt med bildkonst, med eller utan arkitektur och konsthantverk.[1]

Bakgrund

[redigera | redigera wikitext]

Historik

[redigera | redigera wikitext]

Det svenska ordet härstammar ifrån fornlågtyskanskunst, med koppling till verbet för kunna.[2] Det engelska ordet för konst – art – härstammar istället ifrån latinetsars, vilket ungefär betyder 'arrangemang' eller 'arrangera'.[3]

I slutet av medeltiden betecknades alla mer etablerade hantverk för konster, och de var större konst ju mer krävande de var. Ett väl utarbetat och egenartat verk kallades konststycke (tyska: Kunststück[a]).[1]

Det dröjde till in på talet innan konst började definiera summan av ett antal uttrycksformer, där bildkonst, arkitektur och konsthantverk – men även musik, opera, teater, dans och litteratur – ingick. Samtidigt förutsatte definitionen en viss sorts nyska

  • ett konstnärligt perspektiv

    • Från kursrum till antologi när autistiskt skrivande summeras

    Forskningsprojektet Autistiskt skrivande inom neuromixade rum: att återta ett annat modersmål drevs under år och beneath har forskningsgruppen, som består av Elisabeth Hjorth, Jonna Bornemark, Hanna Bertilsdotter Rosqvist och Anna Nygren, ägnat sig åt att redovisa resultaten. Kärnan i forskningsprojektet har varit skrivarkursen Autistiskt skrivande samt läsande. inom kursen deltog 16 personer som tillsammans diskuterade publicerade litterära verk och egna pågående texter.

    Att återta ett annat modersmål

    En sektion av forskningsprojektets redovisning existerar den antologi som publicerades i november med titeln Att återta ett annat modersmål (Autor förlag, enstaka del från ideella föreningen Autor).Boken bygger på samlade texter från lärare samt deltagare ifrån skrivarkursen. till antologin fanns inga begränsningar för innehåll, endast räckvidd. Elisabeth Hjorth och Anna Nygren, liksom båda existerar forskare inom projektet samt två från lärarna inom skrivarkursen, skötte insamlandet från texter. dock en massiv del från projektet äger varit studentdrivet, som den releasefest vilket hölls till boken inom Stockholm inom november

    – Boken äger formgivits från Milena Karlsson