Hur var sparta styrt
Spartas historie regnes fra tallet fvt. til fvt., og er enstaka del från den greske antikken. Byen lå vid halvøya Peloponnes, og hadde kontroll over store deler av denne, først og fremst regionene Lakonia og Messenia.
Spartas historie og samfunnsstruktur har enstaka svært tett sammenheng tillsammans med byens erobringer. Sparta lå stadig inom krig tillsammans andre byer, blant annet Argos. Sparta og Athen var allierte under perserkrigene på og tallet fvt., men kjempet mot hverandre i Peloponneskrigen fra til fvt.
Viktig plats også kontrollen over dem underlagte folkene. Mer enn noen annen bystat plats borgerskap inom Sparta knyttet til eierskap av mark, og denne jorden ble tatt fra andre grekere, kalt heloter. Helotene måtte deretter dyrke jorden beneath slavelignende forhold. Dette gjorde det mulig for spartanerne å avstå fra manuelt arbeid og vie seg fullt og helt til staten.
Dette plats også enstaka av årsakene til Spartas nedgang vid midten från tallet fvt. Da stadig mer eiendom ble konsentrert på færre hender, ble det færre som hadde nok til å opprettholde sin tilværelse som medlemmer av den arbeidsfrie klassen av fullverdige spartanerne. Uten nye erobringer var detta ikke mulig å bøte på dette, og da spartanerne tap
Sparta var en polis (bystat) i antikkens Hellas fra tallet fvt. Sparta var en av de mektigste bystatene i Hellas, og lederstaten (hegemon) for halvøya Peloponnes fra cirka fvt. til fvt. Etter fvt. mistet Sparta sin dominerende stilling, men byen bestod likevel i ulike former. Det moderne Sparta ble grunnlagt i , syd for ruinene av den gamle.
Faktaboks
- Også kjent som
- Lakedaimon, Spárti
Sparta regjerte direkte over regionene Lakonia og Messenia, som utgjorde om lag 40 prosent av Peloponnes. Fra cirka fvt. ble den ene bystaten etter den andre alliert med Sparta. Dette ble til den peloponnesiske liga.
Sparta som bosetning ser ut til å ha oppstått rundt år fvt., og utviklet seg til en bystat på tallet fvt. I likhet med alle andre bystater vi kjenner til, var det store stridigheter mellom en rik elite og de mange fattige borgerne. I løpet av erobringen av Messenia, endelig avsluttet cirka fvt., ble det imidlertid skapt en særegen variant av bystatsfenomenet som holdt seg stabilt i flere hundre år.
I likhet med andre bystater hadde Sparta en folkeforsamling, et råd og valgte embetsmenn. Men de hadde også to konger fra hver sin kongelige familie, og disse re
Sparta
Vid flera tillfällen försökte heloterna göra uppror. Ibland förklarade spartanerna krig mot heloterna för att få tillfälle att döda sådana som vågade kritisera dem.
Sparta var ett strikt militärsamhälle där de fullvärdiga medborgarna bara utgjorde en liten minoritet. Antalet vapenföra spartaner har knappast någon gång överstigit 10 och heloterna beräknas ha uppgått till omkring Därtill fanns tiotusentals andra icke-spartaner som tvingades leva under spartanernas diktatoriska styre. Sparta har därför genom hela sin historia brottats med ett stort problem: hur skulle den fåtaliga eliten kunna kontrollera och styra den omfattande omyndighetsförklarade befolkningen?
De spartanska pojkarna fick tidigt lära sig krigets konst. Redan vid sju års ålder togs de från sina mammor för att uppfostras till soldater. Under tio år utbildades de till krigare innan de blev en del av armén. De härdades och stärktes med kroppsövningar och krigiska idrotter. Dessutom fick de lära sig enkel matematik, läsning och skrivning.
Flickorna i Sparta fick i stort sett samma uppfostran som pojkarna. Det var ovanligt bland de grekiska stadsstaterna under antiken. Kroppslig träning, som löpning, b