Hur äter sengångare

Sengångare

Sengångare (Folivora) är nattaktiva däggdjur som lever i Sydamerikas och Centralamerikasregnskogar. Sengångare är nära släkt med myrslokar och bältdjur men liknar dem inte i utseende. Underordningen består av 6 recenta (nu levande) arter som är fördelade på två familjer, tvåtåiga sengångare (Megalonychidae) och tretåiga sengångare (Bradypodidae). Dessutom fanns flera jättesengångare som numera är utdöda.

Kännetecken

[redigera | redigera wikitext]

De blir 58–70 cm långa och väger 4–9 kg.

Individernas främre extremiteter är längre än de bakre, särskild tydlig hos tretåiga sengångare. Som namnen antyder skiljer sig familjerna genom fingrarnas antal. Vid de bakre extremiteterna har alla sengångare tre tår, de vanliga beteckningarna tvåtåiga- och tretåiga sengångare är alltså lite förvirrande. Deras 8 till 10 cm långa klor är utformade som hakar så att de kan hänga sig fast upp och ned i de höga träden[1].

I motsats till andra däggdjur har tretåiga sengångare åtta eller nio halskotor istället för sju.[2] På det viset får huvudet en bättre rörlighet - upp till °. Huvudet är i jämförelse med halsen kort och ansiktet är avrundat. Sengångare har små ögon s

Sengångsbjörnar existerar fascinerande samt gåtfulla vilt som bor i dem tropiska skogarna i Central- och Sydamerika. Dessa trädlevande däggdjur existerar kända på grund av sin långsamhet och sitt säregna sätt att leva, vilket fullfölja att dem kan leva nästan permanent i träden. Deras kost är särskilt intressant vid grund från de anpassningar de äger utvecklat på grund av att livnära sig vid löv såsom är svårsmälta. I den här artikeln kommer oss att utforska egenskaperna hos deras kost och hur de lyckas få dem nödvändiga näringsämnena från kosten.

Sengångare tillhör ordningen Xenarthra samt familjen Bradypodidae. existera sex arter skiljer sig ifrån sengångare, indelade i numeriskt värde grupper: dem tvåtåiga sengångarna och dem tretåiga sengångarna. Även ifall deras utseende är liknande, har dessa två grupper skillnader inom deras inre anatomi samt kost.

Sengångsbjörnens matsmältningssystem

För att förstå sengångarnas diet är detta viktigt för att känna mot deras matsmältningssystem. Matsmältningssystemet hos dessa varelse är många anpassat mot deras behov. sengångare besitter en specialiserad mage tillsammans med flera avdelning, liknande detta för idisslande som kor och får. Detta utför att dem kan avbryta ner dem fibrösa bladen och extrahera näringsämnena ifrån dem.

sengå

  • hur äter sengångare

    • Sengångare är ett av mina absoluta favoritdjur och det har länge varit en dröm att få åka till deras naturliga miljö och se dem live. Det finns två typer av sengångare, tvåtåiga (Megalonychidae) och tretåiga (Bradypodidae).

    Totalt finns där 6 olika arter.

    Det största hotet mot sengångare är skogsavverkning i tropiska regnskogar. Deras naturliga habitat blir allt mindre och om vi inte försöker stoppa skogsavverkningen så kan dessa underbara djur tyvärr bli utrotningshotade. 

    Visste du detta om sengångare?

    Hur mycket kan du egentligen om sengångaren? Nedan har jag samlat allt du kan tänkas vilja veta om sengångare samt intressant fakta, svar på vanliga frågor och bilder. 

    1. Den tretåiga sengångaren simmar snabbare än den klättrar

    De är inte världens snabbaste simmare, men den tretåiga sengångaren simmar bra mycket snabbare i vatten än vad den rör sig på land.

    2. Sengångaren bajsar endast en gång i veckan

    Ja, till och med magen är långsam hos sengångaren. Därför behöver de inte uträtta sina behov oftare än så.

    3. Sengångare sover stora delar av sitt liv

    Vilda sengångare sover omkring 9,5 &#; 10 timmar per dygn, vilket innebär att den sover längre än de fle