Tjänsteman regeringskansliet
man kommer dit sköts från tjänstemännen, självklart på detta egna statsrådets uppdrag samt — emellanåt — anvisningar. Visst kunna de opolitiska tjänstemännens liv på sätt och vis bli enklare, om liknande funktioner tas över från politiskt tillsatta. Om ej annat får de mindre att utföra. Men, åter, på bekostnad av verksamhetens kvalitet.
De opolitiska tjänstemännen, som bör stå på grund av sakkunskap, kontinuitet och integritet, har på denna plats ett ansvar för för att inte kliva undan utan i stället frejdigt tillhandahålla sin sakkunskap och kunskap och ge sin politiska ledning detta tuggmotstånd likt värnar saklighet och goda beredningsrutiner samt därmed verksamhetens kvalitet. samt på motsvarande sätt förmå man önska av dem varierande politiska ledningarna för att de bör förstå samt respektera etablerade arbetsformer samt rutiner. oss är övertygade om för att ett sådant förhållningssätt leder till färre misstag samt bättre politik.
Behövs policyprofessionella?
För för att förbättra verksamheten i Regeringskansliet bör regeringen, statsråden samt statssekreterarna sträva efter för att minska antalet politiskt sakkunniga och inom större utsträckning lita vid linjen. dock man måste även satsa målmedvetet vid tjänstemännen. detta krä
Regeringskansliet
Regeringskansliet är en svensk statlig förvaltningsmyndighet under regeringen. Med införandet av års regeringsform ersattes det gamla namnet Kunglig Majestäts kansli den 1 januari med Regeringskansliet. Sedan den 1 januari är Regeringskansliet, inklusive alla departement, enmyndighet.
Myndigheten är en politiskt styrd organisation, där regeringen avgör arbetets inriktning och vilka frågor som ska prioriteras. Tjänstemännen i Regeringskansliet, som till största delen är opolitiska, arbetar med att ta fram underlag till regeringens beslut, och utreda olika frågor. Dessutom är en viktig del av verksamheten att driva den fastlagda svenska politiken i olika sammanhang, exempelvis i Europeiska unionen (EU). Årsboken redovisar den verksamhet som genomfördes i Regeringskansliet under året som gick, både i text och statistik.[1]
Organisation
[redigera | redigera wikitext]Regeringskansliets indelning i departement har varierat något över tid och varje regering har möjlighet att ändra indelning. Vissa departement, såsom Justitiedepartementet och Utrikesdepartementet, har funnits länge.
Varje departement leds av en departementschef som är statsråd, va
Politiker och tjänstemän i
Regeringskansliet
Av f.d. justitieministern Laila Freivalds och f.d. justitierådet Sten
Heckscher
I Regeringskansliet har politiskt tillsatta befattningshavare utöver statsråd och statssekreterare blivit fler till följd av bland annat regeringsskiften och koalitionsregeringar. De har viktiga funktioner att fylla, men det är viktigt att deras roller genom till exempel befattningsbeskrivningar görs tydliga, att de inte äventyrar viktiga strukturer i regeringens kollektiva beslutsfattande och att de inte blir för många. De opolitiska tjänstemännen behärskar även politiska bedömningar. Departementens delar måste hålla ihop och statsråden ska inte begränsa sitt umgänge till de politiska befattningshavarna.
I boken Makt utan mandat skildrar Christina Garsten, Bo Rothstein och Stefan Svallfors en ”framväxande klass” som de döper till policyprofessionella. De policyprofessionella återfinns bland annat på PR-byråer, i fackliga organisationer och tankesmedjor och vid sidan av de opolitiska tjänstemännen som politiska befattningshavare i Regeringskansliet. De är inte folkvalda utan anställda för att bedriva politik men sägs ändå ha inflytande och makt. De