Hur är minnet hos
Vårt minne: hur fungerar det egentligen?
6 minuter
Våra hjärnor är ansvariga för två grundläggande förmågor: tänka och agera. Dessa två förmågor erfordrar att kunna lära (bevara) och komma ihåg (ta fram) den information som hjärnan efterfrågar. Detta är vårt minne.
De stora framstegen inom neurovetenskap de senaste åren har hjälpt oss att förstå vissa av de mekanismer som jobbar när vi använder dessa förmågor. Vi pratar alltså framförallt om när vi skapar nya minnen. Så hur fungerar då vårt minne och vilken roll har vår hjärna i det hela?
Både sci-fi och media har presenterat information på ett felaktigt sätt och således skapat många myter och felaktiga perspektiv angående vårt centrala nervsystem. Allt från att hjärnan skulle vara som en dator till att se den som en struktur i plast med obegränsad kapacitet. Vi vet numera att detta inte är helt sant. Tack vare de senaste undersökningarna så vet vi mer om hur dessa små magiska celler kallade neuroner, eller nervceller, skapas och kommunicerar.
Våra känslor är helt och hållet länkade med vårt minne. Resultaten av flera undersökningar tyder på att händelser som har påverkat våra känslor på ett positivt eller negat Många av oss tar våra minnen för givet. Vi tänker sällan på processerna som sker i vår hjärna när vi minns en händelse, ett ansikte eller en lukt. Men hur fungerar egentligen människans minne? Människors minne är inte bara en funktion av hjärnan, utan en serie komplicerade processer som involverar hela nervsystemet. Det är en balans mellan att lagra och komma ihåg information. Dessa processer kan delas in i två huvudgrupper: sensoriskt minne och långtidsminne. Sensoriskt minne är vår initiala reaktion på stimuli. Till exempel, när vi ser en blomma, registrerar våra sinnesceller färgen, formen och storleken på blomman. Denna information lagras sedan tillfälligt i vårt sensoriska minne. Bara ett urval av denna information skickas vidare för djupare bearbetning. Långtidsminnet är där våra verkliga minnen lagras. Det är här vi lagrar allt från ansikten till musikstycken, till hela liften av fakta som vi har lärt oss genom åren. Detta lärande sker genom en process som kallas konsolidering. Konsolidering är processen där korttidsminnen omvandlas till långtidsminnen. Detta innebär att en minneskrets bildas i hjärnan, där informationen ständigt repeteras och stärks. Denna process sk Minnena består från nervceller såsom binds tillsammans av synapser till kretsar eller kopplingar i hjärnan. Ju mer information likt anländer mot hjärnan, desto fler kopplingar sker mellan hjärncellerna. Kopplingarna är ej permanenta samt som dem flesta vet kan detta vara svårt att återkalla vissa minnen. Exakt hur minnen lagras i hjärnan är något som forskningen ännu ej kan besvara. Det finns två disparata teorier. Den ena menar att representationer av en specifikt minne sparas inom neuroner kollektivt och fördelat på möjligen miljontals nervceller (det finns över miljarder minnesceller inom hjärnan). Den andra teorin menar för att ett mindre antal nervcell, kanske några tusentals tillsammans bildar representationer av ett minnesbild. Den andra teorin har förordats alltmer vid senare period baserat vid nödvändigheten för att minnen behöver vara samlade på ett mindre mängd neuron på grund av att understödja kvicka associationer. Inom hjärnforskningen talar man om fyra sorters minnen:Minnet och hur det fungerar
Minneskapacitetens egenskaper samt de fyra slags minnen vi har.
Olika sorters minnen