Vem ärver hus vid dödsfall
Hur gr det mot med bodelning och arv nr enstaka sambo avlider och ungar finns?
Hej! Tack för att ni vänder dig med din fråga mot Fråga Juristen. Inledningsvis kommer jag gå igenom vad som gäller generellt, för att därefter besvara dina frågor.
Reglerna ifall arv finns i ärvdabalken (ÄB) och reglerna rörande samboförhållanden finns i sambolagen (SamboL).
Fördelning av arv när partner avlider
När en individ avlider bildas ett dödsbo som övertar den avlidna personens tillgångar och skulder. Med hjälp av tillgångarna ska skulderna betalas, en bolån kunna till modell betalas genom att huset säljs samt betalningen likt erhålls används för för att betala igen lånet.
Vem såsom kan ärva framgår av 2 kap ÄB, där finns barn (bröstarvingar) men ej sambo tillsammans med. Detta innebär att sambor inte ärver varandras tillgångar. Sambor förmå dock äga viss egendom som mot viss sektion kan tillfalla efterlevande sambo: samboegendom. Samboegendomen består enligt 3 § SamboL av bosta
Reglerna för hur ett arv ska fördelas mellan den avlidnes släktingar kan ofta upplevas som både snåriga och komplicerade. Nedan kommer därför en förklaring på vilka som ärver utifrån de tre arvsklasserna i den allmänna arvsordningen i ärvdabalken.
Innehållsförteckning:
Om den avlidne har efterlämnat ett testamente gäller alltid det i första hand. Finns det däremot inget testamente, eller om ett eventuellt testamente förklaras ogiltigt, så fördelas arvet enligt den legala arvsordningen som finns reglerad i ärvdabalken. Det innebär att arvet fördelas enligt tre rangordnade arvsklasser som den avlidnes familj och släktingar delas in i.
Arvet fördelas alltid i rakt nedstigande led, vilket betyder att personer i den första arvsklassen har rätt att få ut arvet först. Är någon i det första arvsledet i den första arvsklassen också avliden, träder dennes barn in i arvtagarens ställe. Detta kallas för istadarätt. Först när det inte finns någon mer person i den första arvsklassen går arvet vidare till den andra arvsklassen och så vidare. Varje gren i in den gällande arvsklassen får alltid lika stor lott.
Den första arvsklassen
I den första arvsklassen finns den avlidnes
Arvskifte och avslutande av ddsboet
Dödsboet kan skiftas (delas) när bouppteckningen är färdig. Ett dödsbo behöver visserligen inte skiftas inom någon utsatt tid. Delägarna i dödsboet kan bestämma att arvet inte skiftas eller att det endast skiftas delvis.
Arvet behöver inte skiftas om det finns endast en delägare i dödsboet. Då överförs egendomen till arvtagaren när arvlåtaren avlider.
Vem ärver egendomen efter en avliden?
Den avlidnes egendom skiftas mellan delägarna i dödsboet. Om den avlidne inte har haft ett testamente är det arvsordningen som bestämmer vilken arvsandel var och en får.
Arvsordningen:
- Barn. Om barnet har avlidit går arvet till barnbarnen och efter dem till barnbarnsbarnen.
- Efterlevande make. Änkan eller änklingen (den efterlevande makan eller maken) ärver sin make eller maka om de var gifta och den avlidne inte har egna bröstarvingar, det vill säga barn eller barnbarn.
- Föräldrarna. Om föräldrarna har avlidit går arvet till syskon och efter dem till syskonens barn