Offentlighetsprincipen i eu
Offentlighetsprincipen, utrikessekretessen samt EU: Förändringar förestår, ej problem
Av jur. läkare INGER ÖSTERDAHL
En livlig argumentation har pågått i flera år ifall vilka konsekvenser ett svenskt medlemskap inom den Europeiska unionen (EU) skulle äga för den svenska offentlighetsprincipen.1 Tonläget inom debatten äger varit högt uppskruvat, vilket gjort detta svårt för att förstå vad debatten egentligen handlar angående. Vilka svenska regler existerar berörda? Får det öppna Sverige bekymmer vid en EU-medlemskap? Vari består dem eventuella problemen? Är dem allvarliga? Den här artikeln utgör en försök för att besvara dessa frågor. Artikeln visar för att den svenska offentlighetsprincipen ej är hotad vid en EU-medlemskap.
På angränsande områden — meddelarfriheten, sekretessbestämmelserna, skydd för personuppgifter (integritetsskydd) — är detta svårt för att säga noggrant vilka effekter ett medlemskap i EU kommer för att ha vid de befintliga svenska reglerna. Att EU-medlemskapet medför förändringar är uppenbart. Det är kapabel t. o. m. bli fråga angående stora förändringar. Förändringar existerar emellertid ej lika tillsammans problem.
Offentlighet och sekretess i land
Offentlighetsprincipen innebär att varenda svensk medborgare — samt i princip va
Access to public information in Europe
Public access to information maintained by government agencies in Europe
Access to public information and freedom of information (FOI) refer to the right to access information held by public bodies also known as "right to know". Access to public information is considered of fundamental importance for the effective functioning of democratic systems, as it enhances governments' and public officials' accountability, boosting people's participation and allowing their informed participation into public life. The fundamental premise of the right to access public information is that the information held by governmental institutions is in principle public and may be concealed only on the basis of legitimate reasons which should be detailed in the law.[1] Access to public information builds on the principle that in a democratic system people should be in the condition of accessing a wide range of information in order to effectively participate in public life as well as on matters affecting them.
The right of access to public information is a component of the fundamental right of freedom of expression set forth by Article 19 of the
Offentlighetsprincipen
Offentlighetsprincipen består i Skandinavien av principen att alla ska ha rätt att ta del av allmänna handlingar som inte är sekretessbelagda och rätten att närvara vid domstolsförhandlingar och beslutande politiska sammanträden (förhandlingsoffentligheten). I allmänhet syftar offentlighetsprincipen emellertid på handlingsoffentligheten. Liknande lagar finns i fler än 70 länder, varav 19 länders lagstiftning även innefattar privata aktörer. Bland de senare återfinns bl.a. Tjeckien, Estland, Finland, Frankrike, Sydafrika och Storbritannien.[1] Man talar då ofta om informationsfrihet (freedom of information).
Offentlighetsprincipen i Sverige
[redigera | redigera wikitext]Offentlighetsprincipen har funnits i Sverige sedan och regleras i Sverige i grundlag, i tryckfrihetsförordningen (TF). Rätten att ta del av handlingar har länge haft en stark koppling till tryckfriheten, och inledningsvis var syftet att myndigheternas handlingar skulle kunna tryckas och därmed offentliggöras. Handlingsoffentlighet har uttryckligen funnits i de tryckfrihetsförordningar som tillkom , , , och , och torde även ha tillämpats under tiden års tryckfrihetsförordning