Har svenskan några låneord från samiskan
Samiska
Samiska[a] är en grupp av flera språkvarieteter som hör till den finsk-ugriska språkgruppen. De samiska språkens utbredningsområde utgörs av Sápmi[1], eller Sameland, det vill säga de nordligaste delarna av Sverige, Norge och Finland samt Kolahalvön i Ryssland.
Antalet samisktalande har uppskattats till omkring 23&#; personer, varav 12&#; i Norge, 7&#; i Sverige, knappt 3&#; i Finland och 1&#; i Ryssland. De samisktalande är i majoritet i Kautokeino, Karasjoks, Tana och Nesseby kommuner i Norge samt Utsjoki kommun i Finland. Ungefär 75&#;% (17&#;) av de samiskspråkiga talar nordsamiska, 2&#;–3&#; lulesamiska, kildinsamiska och – personer sydsamiska, enaresamiska respektive skoltsamiska. Övriga varieteter har mycket få talare.[2]
Samiska omnämns i den norska och den finska grundlagen och är ett av Sveriges officiella minoritetsspråk. Språken har officiell status i vissa kommuner i Finland, Norge och Sverige. I Ryssland erkänns samiska som ett av de nordliga språken, och det undervisas i kildinsamiska i Lovozero-distriktet.
Historia
[redigera | redigera wikitext]Samiskans ursprung finns i ett fornuraliskt språk som talades kring floderna Volga och Ok
Ett språk tillsammans djupa rötter
Bildspel
I samiskan finns ord samt begrepp likt inte finns i andra språk vilket behandlar naturen och dem traditionellt samiska näringarna. Foto: Patrik Trädgårdh
I samiskan finns ord samt begrepp liksom inte finns i andra språk liksom behandlar naturen och dem traditionellt samiska näringarna. Foto: Patrik Trädgårdh
Språken inom Europa tillhör olika språkfamiljer. Språkens utbredning är en resultat dels av olika folk- samt språkgruppers vandringar och bosättningar, dels från språkförändringar till att man blivit exponerad för inflytande utifrån. Områden med farbara kuster samt älvar besitter underlättat kontakter och språkligt utbyte.
En gång bodde samer förutom inom norra Norge och land även större delen från Finland samt Karelen. Historiska dokument samt samiska ortnamn vittnar angående det ursprungliga områdets yttre gränser.
Samiskan tillhör den finsk-ugriska språkfamiljen. Finska, estniska, liviska samt ungerska tillhör samma språkfamilj och är alltså släkt med varandra. Till identisk grupp hör också några andra, för oss ganska ok&aum
Lånord i svenskan
Lånord i svenskan är ett fenomen som tydligt speglar landets historia och kulturutbyte genom århundradena. I takt med att Sverige har haft kontakt med andra länder och kulturer har svenskan tagit in ord från många olika språk. Dessa lånord har blivit en del av svenska språket och används idag så naturligt att många inte ens tänker på deras ursprung. Från latin och franska till engelska och tyska – alla har haft stor inverkan på språket vi talar idag.
Vad är ett lånord?
Ett lånord är ett ord som hämtats från ett annat språk och integrerats i ett nytt språks vokabulär. Det svenska språket är fullt av lånord, många av dem så integrerade att de känns helt svenska. Exempelvis är ord som ”byrå”, ”garage” och ”sjukhus” lånord från franskan, medan ord som ”portfölj” och ”kamera” ursprungligen kommer från latin och grekiska via franska och engelska. Lånord hjälper språk att utvecklas och anpassa sig till nya teknologier, kulturer och samhällsförändringar.
Historien om lånord i svenskan
Lånord i svenskan har kommit in i språket genom olika perioder av Sveriges historia, där varje period kännetecknas av influenser från olika språk och kulturer.