När startade upplysningstiden
Motivation
Upplysningen drevs av skepsis mot traditionella idéer och föreställningar, intellektuell nyfikenhet och en önskan om sociala, politiska och vetenskapliga framsteg.
Upplysningstänkare och författare utmanade befintlig kunskap och antaganden, sökte ny information och en bättre förståelse av mänskligheten och den naturliga världen. De flesta var empiriker: de förväntade sig att nya upptäckter skulle uppfylla vissa standarder för bevis och verifierbarhet innan de accepterades som fakta. För att uppnå detta utvecklade de ett nytt system för tänkande och undersökning, början på vad vi nu kallar den 'vetenskapliga metoden'.
Före upplysningen härstammades kunskap till stor del från religiösa läror, antaganden och antika förfädernas skrifter. Under och efter upplysningen producerades kunskap genom vetenskapliga processer, logik och resonemang.
Den vetenskapliga upplysningen
Idag känner vi till upplysningen främst för dess vetenskapliga tänkare och deras underbara upptäckter. I Italien utvecklade Galileo Galilei () en förbättrad typ av teleskop som gav framsteg inom astronomi. I de amerikanska kolonierna genomförde Benjamin Franklin () en serie experiment som involverade
Upplysningstiden
Upplysningstiden, även kallad upplysningen, var en kulturhistorisk rörelse i Europa under talet. Med rötter i senare delen av talet, blev den en stark rörelse i början av talet, med slutpunkt kring år Kulmen nåddes i Frankrike under Voltaire och encyklopedisterna. Livskraften hämtades från naturvetenskapens framsteg och den åtföljande trovärdighetskrisen för den kristna religionen. Vetenskapernas nya universum, upplysningstidens filosofi, tycktes oförenligt med den gamla ”av Gud givna ordningen”. I stället för den uppenbarade religionen vände man sig till deism och naturlig religion. En allt radikalare religionskritik och en allt starkare strävan efter samhällsförändringar nådde sin kulmen med den franska revolutionen (–).
Upplysningens viktigaste idé var tron på människans förnuft. Man ska inte okritiskt lita på sådant som makthavare och andra auktoriteter hävdar. Man behöver inte ens tro på det som olika kyrkor lär ut och det som prästerna predikar. En annan viktig tanke under upplysningen var att samhället utvecklades bäst av jämlika människor i samverkan. RationalisternaDescartes, Hobbes och Spinozas idéer präglade upplysningens tidevarv.
Krit
Upplysningen kännetecknas från en radikal förändring inom hur människor tänkte samt förstod världen omkring dem. Från mitten av talet till slutet av talet var enstaka tid då vetenskap, rationalitet och frihet från religiösa och politiska förtryck kom i förgrunden.
Begrepp som yttrandefrihet, mänskliga rättigheter, demokrati, maktdelning, likhet inför lagen, rättssäkerhet, frihandel samt antikolonialism fick kraft beneath upplysningen. inom Frankrike samt Amerika kom idéerna för att omvandlas mot revolutioner.
I detta avsnitt från podden saga Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt tillsammans med Gunnar Petri, författare samt doktor inom juridik, angående upplysningen. denne är aktuell med boken Upplysningen – En essä om dess beskaffenhet, nytta och nödvändighet för samhället.
Upplysningens rötter sträcker sig tillbaka till renässansen och den vetenskapliga revolutionen. Under dessa perioder började människor utmana kyrkans auktoritet och ifrågasätta traditionella sätt att förstå världen. Vetenskapliga upptäckter samt teorier, såsom Copernicus heliocentriska teori samt Galileos observationer, utmanade religiös världsbild samt öppnade dörren för en mer rationellt och vetenskapligt sätt för att förstå världen.
En rad fra