Vad betyder hjortar
Hjortdjur
Hjortar, giraffer samt deras släktingar heter tillsammans med ett vetenskapligt namn Cervoider. De existerar alla verksamma idisslare samt har horn på huvudet.
Alla nutida Cervoider har fyra magar. Tänderna är helt anpassade mot att mala födan. varenda Cervoider existerar också med två tår. Hos vissa arter äger några från skelettdelarna inom benen vuxit ihop, på grund av att utföra djuren mot ännu förbättrad löpare samt hoppare.
Alla dem tidiga Cervoiderna var skogslevande. Fossil visar att dem nästan uteslutande levde vid blad ifrån träd samt buskar.
Hos hjortdjuren tappar hannarna hornen varenda år, då parningen existerar över samt alla revirstrider tagit slut. Dessa horn växer sedan ut igen.
Girafferna har kvar sina horn livet ut. Nutidens giraffer har många små horn, som ej alls används längre.
Blastomeryx
Den på denna plats tidiga hjorten saknade horn på huvudet, men ägde två rejäla huggtänder istället.
Benen under armbågsleden hade börjat bli längre, för för att göra djuret till enstaka snabbare löpare. Liksom flera av dem primitiva pecoranerna hade Blastomeryx en något kutig rygg.
Efterhand som hjortdjuren växte mot sig sträckte de även på sig. Det nutida myskdjuret, alternativt myskhjorten, liknar Blastomeryx, dock är större.
Cranioc
Egentliga hjortar
Egentliga hjortar (Cervinae) är en underfamilj till familjenhjortdjur (Cervidae). De egentliga hjortarna består av flera släkten och omfattar arter som dovhjort, kronhjort, sikahjort och wapitihjort. Egentliga hjortar är vad som oftast avses med hjort och hjortar i tal och skrift.
Släktnamnet för typsläktetCervus är latin och betyder hjort.[1]
Systematik
[redigera | redigera wikitext]Arter i släktena Przewalskium, Rucervus och Rusa räknades tidigare till släktet Cervus. Enligt en genetisk undersökning som utfördes av Emerson och Tate och som offentliggjordes i verket A genetic analysis of evolutionary relationships among deer är släktet Cervusparafyletiskt. Forskarna skriver att sambarhjorten är närmare släkt med dovhjorten och arterna i släktet Axis än med andra hjortar. Kronhjort, sikahjort och davidshjort sammanförs i en gemensam klad. Listan som visas här har Wilson & Reeder som referens[2]:
Släkte Axis
Släkte Cervus
Släkte Dama
- dovhjort (Dama dama) - ibland räknas underarten irakisk dovhjort som självständig art
Släkte Elaphurus
Släkte Przewalskium
Släkte Rucervus
Släkte Rusa
Referenser
[rKronhjort
Kronhjort (Cervus elaphus), är ett stort hjortdjur. Det är landskapsdjur i Skåne och på Åland.
Artepitet i det vetenskapliga namnet är bildat av det gammalgrekiska ordet elaphos (hjort).[2]
Utseende
[redigera | redigera wikitext]Hanhjorten (hjorten) når en längd av till cm från nosen till svansroten; svansens längd är ytterligare cirka 15cm. Mankhöjden över bogen uppgår till mellan och cm. Levandevikt för normalhjorten är cirka kg men kan uppgå till kg. Honan (hinden) är betydligt mindre. Kroppsvikten är ungefär 45 till 50% av hannens kroppsvikt[3] och i Norden stiger honans vikt sällan över kg. Dessutom finns betydliga storleksskillnader mellan de olika underarterna. Hannar på Korsika och Sardinien blir sällan tyngre än 80kg.[4]
Kroppsfärgen är om sommaren mörkt rödbrunaktig[5] (vilket givit arten dess europeisk-engelska namn, se nedan), med nedre delen av kroppssidorna grågulaktig. Huvudet är grått, mörkare på ovansidan, på sidorna ljusare. Från nacken sträcker sig ett mörkt band efter halsen och framryggen. Främre delen av bröstet och buken är brunaktig, bukens bakre del och lårens insida smutsvita.[6] Benen i övr